No drinks on the dancefloor
Tjenare alla våra beundrare från Sverige! Kan ju inleda mitt första blogginlägg genom tiderna med att the warriors inte kommer bli som Viktoria Silverstedt och totalt glöma av vårat modersmål så fort vi passerar Sveriges gränser. Rubriken är alltså en mening av få som kommer att vara på ett annat språk än svenska. "No drinks on the dancefloor" är en regel som jag tycker ska införas på alla nattklubbar! Alla krigare (Mattias, Kristian, Markus och jag) har blivit utsatta för att någon stolle har spillt sin drink på oss. Kristian blev förmodligen utsatt för den värsta spillningen (utgång 2) då han fick en hel drink i nacken. Kristian blev frustrerad på den som hade spillt och det var inte den minsta jätten man hade sett. Samtidigt som en vakt försökte att lugna situationen stod Mattias och jag bakom för att vara beredd på det värsta (egentligen stod vi och åt popcorn). Situationen lugnade ned sig och festen kunde fortsätta.
Som Mattias nämde i förra inlägget skulle det komma en tredje utgång och den utgången var igår. Det var en speciell utgång på så sätt att vår kära vän, Markus Lars Eriksson, hade anlänt till the land down under! Kvällen bjöd på gratis middag, gratis öl och en he***tes bra musik. Då jag och Krsitian skulle se Sunderland - United och Markus hade brutalaste jetlagen blev det inte för mycket röj på the Gaff.
Markus och Mattias tog sig hemåt ungefär en kvart efter att Kristian och jag hade traskat bort till en sportbar. Väl inne i baren insåg jag hur trött jag var, trots att Unted spelade. Jag nickade till lite då och då (jag var inte sönderdragen, trots gratisdrinkarna, utan var bara utmattad efter att ha gått hundra mil under dagen. Så mamma du behöver inte vara orolig för din son) och detta märkte tydligen vakten och tvekade inte när han slängde ut mig ur baren när United hade spelat en halvlek. Som United-fan och warrior krigade jag vidare till nästa sportbar som inte låg allt för långt bort. I denna bar var jag den enda som kollade på United och den närmsta vaket befann sig på ett avstånd på minst tjugo meter. Trots friheten höll jag mig vaken under resten av matchen, en match som slutade 0-0. Då jag vet att alla som läser denna blogg inte är så fotbollsintresserade tänker jag inte gå in så mycket på matchbild och statistik osv..
Kristian och jag mottes efter matchen för att ta oss hemåt, men det visade sig att det inte skulle vara en enkel hemgång. Brutalaste regnet jag sett på länge piskade ner på oss (fortfarande bättre än de minusgraderna ni i Sverige kommer att få stå ut med snart mohaha) och om inte Uniteds sega spel gjorde mig pigg så blev jag det nu! Trots detta somnade Kristian och jag direkt efter att vi lagt oss på hostelets madrasser. Det tog dock inte lång tid innan Mattias och jag (som sover i samma rum) väcktes av ett bråk som pågick precis utanför vårt fönster. Bråkets ljudvolym kunde jämföras med en bebis-hulk som vill ha mat. Efter många svordommar och skrik fick bebis-hulken mat. Vilken lättnad det var! Strax efter somnade vi med vetskapen att vi skulle upp om mindre än fem timmar. Mattias och min djupa sömn kan jämföras med en bebis-hu... a ni fattar.
Dagen efter (idag) har regnet fortsatt att slå ner på Australiens ostkust, detta resulterade i att dagens aktivitet (strandvandring) blev inställd. Nästa event blir kvällens gruppmiddag med andra backpackers på hostelet. Vi kommer snart med nya spänande nyheter så håll er upptaterade!
Ps. Nu har vi fixat så att vi alla bor i samma rum så nu blir det PARTY ALL NIGHT
// Andreas aka the warrior #1
